Reportage

Ett uppkopplat liv är ett aktivt liv

Intervju med Linda Reneland-Forsman

13 december 2018

En ny svensk studie visar att äldres utanförskap i den digitala världen även skapar ett socialt utanförskap. Det kan handla om att man slutar ta bussen till stan eller att man slutar resa, för att processen dit känns oöverstiglig, när digitala verktyg ersatt det analoga.

Det är Linda Reneland-Forsman, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitet i Kalmar som gjort undersökningen. Hon har gjort ett 20-tal längre intervjuer med personer över 65 år för att undersöka hur de upplever vår digitala värld.

– Tidigare forskning om äldre och digital inkludering har oftast gjorts via digitala enkäter. Men det är ju för de som redan är uppkopplade, säger Linda Reneland-Forsman. Problemet är att vi är ett väldigt uppkopplat samhälle, och det har gått väldigt fort, vi har ingen bred bild av konsekvenserna, säger hon.

Enligt studien så ändrar många äldre sin livsstil på grund av de digitala hindren som uppstår. Personer som tidigare varit aktiva resenärer eller intresserade av kultur riskerar att bli isolerade.

– Det som förvånade mig och bekymrade mig är villkoren. 98% har internet hemma men det säger ju ingenting om i vilken utsträckning man kan använda datorn. Man slutar med sina resvanor för att biljettsystemen är så svåra att överblicka. Man avstår från en god levnadsstandard.

98 procent av svenskarna uppger att de har tillgång till internet i hemmet. Det är tre procentenheter mer än förra årets 95 procent. Framförallt är det de äldre, 76 år och äldre, som står för ökningen.
Tillgång till dator i hemmet ligger i år på samma nivå som förra året (93 %).

Källa Svenskarna och internet 2018

Bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson har fått ta del av studien som Linda Reneland-Forsman publicerat. Han menar att man satsar miljontals kronor på digital inkludering. Men då är det viktigt att man är noga med vad man egentligen lägger pengarna på.

– Det hjälper inte att bara satsa på kurser på biblioteken. Man måste se över var hindren uppstår. Vi har vaktmästare, varför har vi inga it-vaktmästare som kan hjälpa till med lokal service?

– Jag saknar att aktörer inom den kommersiella sektorn, vård och omsorg, och politiker sätter sig tillsammans och diskuterar. Jag pratade med en pensionär som fick gå till sin förra arbetsplats för att få hjälp att föra över pengar, för han fick inte betala med kontanter på sjukhuset, säger Linda.

“Man slutar med sina resvanor för att biljettsystemen är så svåra att överblicka. Man avstår från en god levnadsstandard. ”

Linda Reneland-Forsman

Digital inkludering är en kunskapsfråga
Ett annat steg är att personal inom vård och omsorg har digital kompetens så att de kan hjälpa till och lära de äldre att använda tekniken. Digital inkludering är en kunskapsfråga och inte en generationsfråga. Linda Reneland-Forsman nämner som exempel att det finns massor av barn med begränsad kunskap som bara vet hur de kan använda tekniken till att se på underhållning.

– Vi kan inte vänta ut en generation, problematiken består. Det är också viktigt att inte ha för bråttom när man inte kan överblicka konsekvenserna, och man borde kunna behålla de analoga vägarna parallellt, avslutar hon.

Läs hela studien
Borrowed access’ – the struggle of older persons for digital participation

av Anna Ketola, Kommunikatör

Tipsa Anna om positiva berättelser som rör äldre och äldreomsorg
så att vi kan bli ännu bättre på att bevaka frågor som rör seniorer.